Juridiktips.se
Lagstiftning
Sveriges riksdag är landets lagstiftande organ, inför vilken regeringen är ansvarig.
Lagstiftningsprocessen
1 Initiativ till lagändring.
2 Regeringen beslutar om direktiv till en utredning.
3 Utredningens förslag går på remiss.
4 Förslaget förbereds i departementet.
5 Lagrådet granskar förslaget.
6 Regeringen lämnar proposition till riksdagen.
7 Propositionen och eventuella motioner behandlas i riksdagens utskott.
8 Riksdagen fattar beslut.
9 Regeringen utfärdar lagen.
10 Lagen kungörs i Svensk författnings-samling.
Den svenska lagstiftningsprocessen är indelad i olika moment. Det första steget är att regeringen — eller i mer sällsynta fall, riksdagen — tar initiativ till att tillsätta en statlig utredning. Utredningen lägger fram ett förslag till förändring i form av en rapport som utreder frågan. Rapporten publiceras i den serie utredningar som kallas Statens offentliga utredningar (SOU) om frågan utreds internt inom regeringskansliet publiceras i den Departementsserien (Ds).
Utredningens förslag skickas på remiss till ett antal remissinstanser, organisationer som anses ha väsentliga saker att säga att om förslaget. Remissinstanserna återkommer, om de vill, till departementet med sina synpunker. När remissvaren har kommit in till ansvarigt departementet sammanställs de av departementets tjänstemän. Därefter skriver departementet ett utkast till en proposition, den innehåller såväl lagförslag som bakgrundsbedömning av frågan. Texten skickas också på så kallad delning till andra berörda departement.
Utkastet till lagtext skickas vanligtvis till Lagrådet för yttrande. Lagrådet ser över om propositionen strider mot grundlagen eller andra lagar och lämnar synpunkter i form av ett yttrande. Lagrådet har emellertid ingen vetorätt. Efter lagrådets granskning tas en slutlig version av propositionstexten fram av det ansvariga departementet.
När regeringen beslutat om en proposition skickas den till riksdagen. Det riksdagsutskott inom riksdagen som ansvarar för propositionens område behandlar propositionen och skriver ett utskottsbetänkande. Riksdagsledamöterna kan även komma med motförslag eller förslag på ändringar i form av egna motioner som svar på propositionen. Lagstiftning kan också komma till som en följd av motioner som lagts spontant. Betydligt fler motioner än propositioner läggs fram som förslag till riksdagen. I princip avslås dock alla motioner som läggs fram. Regeringspartiernas riksdagsledamöter väntas istället påverka propositionerna genom sina partier. Oppositionens ledamöter får sällan igenom sina förslag.
Ifall riksdagen ställer sig bakom regeringens proposition eller någon motion och beslutar om en ny lag, får regeringen i uppdrag att kungöra den nya lagen. Detta gör regeringen via Svensk författningssamling.
Ibland kan det också krävas att man skaffar hjälp av jurist på egen hand. En jurist har studerat rättsvetenskap som är det vetenskapliga studiet av juridik. Den som har läst ett juristprogram har läst mer process och straffrätt. För att exempelvis kunna arbeta som domare, åklagare eller advokat krävs att man erhållit juristexamen (tidigare juris kandidat (jur.kand.). Juristexamen ger behörighet till samtliga juristyrken i Sverige.