Juridiktips.se
Preskriptionstider och brottskonkurrens
Med preskriptionstid menas den det det tar från att ett brott begås tills dess att man inte längre kan straffas rättsligt för brottet. Preskriptionstiden varierar beroende på vilket brott man begått. Alla preskriptionstider finns angivna i 35 kap. 1 paragraf BrB.
Generellt kan man säga att preskriptionstiden är 2 år för brott som kan ge max ett års fängelse, 5 år, för brott som kan ge max två års fängelse, 10 år, för brott som kan ge max åtta års fängelse, 15 år, för brott som kan ge över åtta års fängelse och 25 år för brott som kan ge livstids fängelse.
För de grövsta brotten, så som mord, dråp, folkmord, terroristbrott etc. finns ingen preskriptionstid.
Preskriptionstiden börjar löpa från och med dagen då brottet begicks. (35 kap. 4 paragraf BrB). Preskriptionstiden kan även hävas, vilket innebär at ett preskriptionsavbrott sker. Detta avbrott sker genom att du blir delgiven som skäligen misstänkt för ett brott under förundersökningen, häktad eller åtalad, (35 kap. 1 paragraf BrB). Att bli åtalad innebär att åklagaren skickar in en stämning på dig som misstänkt för brott till domstolen, (45 kap. 1 paragraf BrB).
Rent allmänt är preskriptionstiden något längre för skattebrotten än för andra brott med motsvarande straffskala, vilket hänger ihop med att det typiskt sett kan ta en viss tid för ekonomisk brottslighet att uppdagas genom samhällets kontrollsystem. Huvudregeln är att skattebrott preskriberas 5 år efter att brottet begicks och grovt skattebrott preskriberas efter 10 år.
Det är exempelvis inte alltid självklart när preskriptionstiden börjar löpa och vilka ageranden som ska behandlas som ett brott, och vilka som ska behandlas som flera olika brott.
För att bestämma när t.ex. ett skattebrott preskriberas måste man först bestämma när brottet skall anses begånget och när preskriptionstiden därmed ska börja löpa. Den avgörande tiden är när skadan uppkommer, d.v.s. när det uppkommer en konkret fara för att skatt undanhålls från staten.
Denna tidpunkt bestäms dock på olika sätt, beroende på om brottet är ett aktivt eller passivt skattebrott. Skattebrott kan nämligen begås genom både aktiva och passiva handlingar.
Aktiva handlingar innebär att personen lämnar en oriktig uppgift i deklaration, vid revision eller vid andra kontakter med Skatteverket. Sådana gärningar ansetts ha fullbordats då uppgifterna har inkommit till myndigheten. För att ansvar ska kunna utkrävas för passiva handlingar krävs att det finns en skyldighet att agera i lag eller förordning, men att personen ignorerar detta. En passiv handling är exempelvis att strunta i att lämna in kontrolluppgift eller självdeklaration eller att inte momsregistrera sitt företag trots att detta föreskrivs. I ett sådant fall anses gärningen ha begåtts sista dagen då inlämning av blanketten är möjlig.
För bokföringsbrottet försvårande av skattekontroll kan det vara svårt att fastställa något datum då preskriptionstiden inleds, eftersom bokföringen inte ska lämnas in, samtidigt som det kan vara omöjligt att säga när räkenskaperna började vanskötas. Därför utgår man från det datum då Skatteverket beslutade att inleda en revision mot den som misstänks för bokföringsbrottet.
I komplicerade skattemål kan det vara fråga om många oriktiga uppgifter, förfalskade fakturor, obefintliga räkenskaper och andra oklarheter fördelade på flera beskattningsår efter varandra. I sådana fall måste åklagaren ta ställning till svåra frågor om brottskonkurrens, d.v.s. avgöra hur många brott som har begåtts, och till vilken period de olika brotten hänför sig.
Huvudregeln är att man ser till taxeringsårets slutenhet. Det innebär att alla oriktiga eller utelämnade uppgifter i en och samma deklaration för ett taxeringsår utgör ett enda brott, och därmed en åtalspunkt.
Förlängning av preskriptionstid
Det finns en möjlighet för åklagare att ansöka hos tingsrätten om en förlängning av preskriptionstiden, med 5 år som den yttersta gränsen. En sådan förlängning får dock bara beslutas om tidigare försök att delge personen stämning har misslyckats på grund av att personen gömmer sig på hemlig ort eller stadigvarande vistas utomlands.
