Juridiktips.se
Rättsinstanser
Sveriges rättsinstanser delas in i de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Vanligen inleds handläggningen i tingsrätten men det finns också ärenden som inleds hos en förvaltningsmyndighet.
1. De allmänna domstolarna
Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
Tingsrätten är första instans. Det finns 48 tingsrätter av varierande storlek.
Tingsrätten är även överinstans vid överklagande av vissa beslut från bl.a.
* Kronofogdemyndigheten (bl.a. i fråga om utsökningsärenden och skuldsanering)
* Bolagsverket(bl.a. angående tvångslikvidation)
* Lantmäteriet (bl.a. angående inskrivning)
* Överförmyndaren (bl.a. beslut angående arvode till god man och förvaltare)
* Polismyndighet (bl.a. beslut om parkeringsanmärkningar)
Hovrätten är andra instans. Det finns 6 hovrätter i Sverige. Dessa är:
* Svea hovrätt
* Göta hovrätt
* Hovrätten över Skåne och Blekinge
* Hovrätten för Västra Sverige
* Hovrätten för Nedre Norrland
* Hovrätten för Övre Norrland
Hovrätten är till exempel överinstans i mål som överklagas från hyresnämnderna. Inom hovrätten finns också Miljööverdomstolen, som är andra instans i mål som överklagas från någon av miljödomstolarna.
Högsta domstolen är högsta instans. Högsta domstolens dömer huvudsakligen i mål som ska leda rättstillämpningen, det vill säga skapa prejudikat. Högsta domstolen ska som första domstol ta upp mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av statsråd, justitieråd, regeringsråd, någon av riksdagens ombudsmän (JO), justitiekanslern, (JK), riksåklagaren (RÅ), domare eller generaladvokat i Europeiska gemenskapernas domstol, domare i förstainstansrätten vid denna domstol eller den som utövar något av dessa ämbeten eller av hovrättsdomare eller revisionssekreterare. Högsta domstolen har även till uppgift att som första domstol pröva om justitieråd eller regeringsråd ska skiljas eller avstängas från sin tjänst.
De allmänna domstolarna är behöriga att handlägga alla typer av tvistemål, brottmål och ärenden, som inte uttryckligen har undantagits från deras kompetens. Behörigheten för en allmän domstol följer oftast av lag men en allmän domstol kan även vara behörig att pröva en fråga om det inte finns någon annan domstol som är direkt behörig, den så kallade restkompetensen.
En viss del av tvistemålen är så kallade familjemål som kan avse äktenskapsskillnad, vårdnad om barn, umgängesrätt och underhåll.
Andra tvistemål kan avse fordringar eller skadestånd eller tvister om avtal, klander av bodelningar eller arvskiften.
I de allmänna domstolarna handläggs även vissa ärenden där någon tvist mellan parterna normalt inte råder.
Exempel på sådana ärenden är registrering av äktenskapsförord och förordnande av bodelningsförrättare.
För de allmänna domstolarna finns regler om processordningen i rättegångsbalken och lagen om domstolsärenden.
2. De allmänna förvaltningsdomstolarna
Förvaltningsrätten (tidigare kallad länsrätten) är första instans. Det finns 12 förvaltningsrätter.
Kammarrätten är andra instans. Det finns fyra kammarrätter i Sverige:
* Kammarrätten i Jönköping
* Kammarrätten i Göteborg
* Kammarrätten i Stockholm
* Kammarrätten i Sundsvall
Högsta förvaltningsdomstolen ( tidigare kallad regeringsrätten) är högsta instans inom de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Högsta förvaltningsdomstolen dömer huvudsakligen i mål som ska leda rättstillämpningen det vill säga skapa prejudikat.
De allmänna förvaltningsdomstolarna handlägger främst mål som rör mellanhavanden mellan det allmänna och enskilda.
Exempel på sådana mål är skattemål, mål om tvångsingripande mot psykiskt sjuka och missbrukare samt socialförsäkringsmål. br> Framför allt handlägger de allmänna förvaltningsdomstolarna överklaganden från förvaltningsmyndighet, exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna finns regler om processordningen i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen.
För vissa måltyper finns kompletterande bestämmelser i andra lagar.
3. Specialdomstolarna
En form av specialisering inom de allmänna domstolsslagen är särskilda domstolar som är knutna till de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. De särskilda domstolarna är specialiserade på en eller flera måltyper och är ensamma behöriga att pröva dessa måltyper.
De särskilda domstolarna knutna till de allmänna domstolarna är:
* fastighetsdomstolarna
* miljödomstolarna
* migrationsdomstolarna
* tryckfrihetsdomstolarna
Den mest uttalade formen av specialisering är specialdomstolar som är organisatoriskt fristående från de allmänna domstolsslagen. Det finns fyra sådana domstolar:
* Patentbesvärsrätten
* Marknadsdomstolen
* Arbetsdomstolen
* Försvarsunderrättelsedomstolen
.
4. Domstolsliknande nämnder För vissa typer av hyres- och arrendetvister finns det hyresnämnden och arrendenämnden.
Dessa har bland annat medlande roller i tvister mellan fastighetsägare och hyresgäster eller arrendatorer.
Det finns även förvaltningsmyndigheter som arbetar på ett sätt som liknar domstolar, till exempel
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd prövar om yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel i sin yrkesutövning.
Statens ansvarsnämnd prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, avstängning och läkarundersökning med tvång beträffande statligt anställda i högre befattningar.
Riksdagens ansvarsnämnd prövar vissa frågor om anställningar inom riksdagsförvaltningen. Det kan handla om att skilja någon från dennes anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, anmälan om åtal eller avstängning av en anställd.
Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet som har inrättats för att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna samt service åt allmänheten.
Ibland kan det också krävas att man skaffar hjälp av jurist på egen hand. En jurist har studerat rättsvetenskap som är det vetenskapliga studiet av juridik. Den som har läst ett juristprogram har läst mer process och straffrätt. För att exempelvis kunna arbeta som domare, åklagare eller advokat krävs att man erhållit juristexamen (tidigare juris kandidat (jur.kand.). Juristexamen ger behörighet till samtliga juristyrken i Sverige.
